Sörjer
Fick ett sms av min far här om dagen
"- Hej, nu har jag fått papper på att Einar är död. Hur går det med efterträdaren? Vad heter den?"
Jag svarade med att Toyotan går fint och att den inte fått något namn ännu.
Jag har nu haft ny bil i 4 dagar. Den är kanon bra på alla vis, värmen funkar, stolvärme , CD spelare och andra bekvämligheter. Den startar på första försöket o.s.v..
Men jag saknar Einar och jag saknar kassetbandspelaren.
Einar kanske inte var så himla säker vid en ev krock eller avåkning, men han var min hjälte.
Einar har det nog bra i fiesta himeln.
Det är många som hjälpt mig att kabla igång Einar. Idag var det första gången jag hjälpte någon kabla =) Syrran fick inte igång sin bil, men det fixa jag med hjälp av toyotan. Kändes väldigt avigt och annorlunda. Vi ringde Far och dubbelkolla så vi skulle koppla rätt med kablarna. Men Far koppla väldigt sent att det inte var min bil som inte ville gå. Var mallig, ordentligt mallig efteråt.
Nu ska jag satsa helhjärtat på min nya bil.
Jaha och nu e de Jul igen. Samma sak år efter år.
Stresshandla julklappar som vanligt.
Nu e jag aptrött, men kom på en sak - Livet är ju som en förbannad bymiljöväg, med korsningar och farthinder och de där jävla avsmalningarna...
KRYA PÅ ER
